sista hjärtslagen
Och så var det över, allt jag levt för.
Allt jag någonsin älskat, borta.
Nu vet jag inte hur jag ska göra, hur jag ska komma upp igen.
Utan dig.
Hur kan man någonsin komma över detta?
Jag har aldrig skämt så mycket över hur lite kärlek jag gav dig nu sista, men hur skulle jag kunna veta vad som skulle hända?
Om jag hade vetat, då hade jag ändrat allt.
Jag hade spenderat varje sekund med dig, bara för att få känna dina hjärtslag.
Det är som om någon har tagit en del av mig.
Jag älskade dig så så mycket, du var mitt allt.
Har aldrig menat ett '' jag älskar dig '' så mycket som jag menat det till dig.
Önskar så jävla mycket att allt bara var en mardröm.
Vad som helst kan få hända, men inte detta.
Det är så jävla för mycket.
Hur ska jag kunna leva utan dig? Det går verkligen inte.
Du skulle leva för alltid och vi skulle dö tillsammans.
Vad gjorde jag för att få det att bli såhär? Vad gjorde jag fel?
Jag hade gjort vad som helst för att få se dig leva en vecka till.
Det som jag älskat mest i hela världen, allt jag levt för.
8 år utav mitt liv, 8 år utav kärlek.
På 5 sekunder togs det bort ifrån mig, på 5 sekunder försvann allt.
Och nu får jag aldrig mer känna dina hjärtslag, aldrig mer se dig.
Ville så gärna dö vid din sida, vill till dig.
Om du ska vara i himmelen ska jag också vara det.
Jag vill så jävla mycket upp dit, där du är.
Jag lovade dig att älska dig för all framtid.
När du dog, dog jag också.
Älskade häst.
1996 - 2010
Jag kommer aldrig glömma dig.
Jag kommer aldrig sluta älska dig.
/- sara bohlin
Kommentarer
Postat av: Titti
fint skrivet sara! Kämpa på, jag vet precis vad du går igenom! Ta hand om dig <3
Postat av: Camilla
Åh tack för dina ord.
Trackback
