inte föralltid

desto mer jag håller inom mig desto svartare blir mitt indre?
jag är stark , klarar allt på egen hand

behöver inte din hjälp , kmr aldrig behöva
kom inte med några falska tomma löften

men ibland är det svårt , för min styrka hjälpte du mig att bygga
när du försvinner , försvinner allt?

jag kämpar , men det blir bättre när jag bara låter allt vara
hur jag än gör , vad jag än säger slutar det med att jag faller

mitt liv är som en bergochdalbana
allt går åt helvette , bara neråt
sen kmr du in i mitt liv och lyser upp allt
sen försvinner du och jag är där nere igen

kmr det ngt bra nu?
kan jag inte bara få vara lycklig
kan inte allt bara låta mig va?

ibland känner jag bara
vem fan försöker jag lura?
jag ver hur det är att vara ensam , jag är stark
reser mig upp från det och slutar klaga

men allt rasar isamman
och ingen märker det

jag försöker hjälpa mina vänner , dom dör mer och mer
och jag försöker verkligen ,  utan att få frågan
hur mår du sara?

ett leende finns alltid på mina läppar , märker ni inget?
fast om ni hade märkt hade jag aldrig berättat
det är som om jag stänger mig mer och mer , förut var jag öppen
berättade saker
nu orkar jag inte försöka längre, för jag vet att ni aldrig skulle förstå

vad jag får gå igenom , hur mitt liv har vart
bryr ni er?

ni kmr aldrig bli hela för mig igen

/- sara bohlin

text

Det är en farlig värld , så vi letar alla efter skydd.
Om vi så finner det i våra mödrars armar , eller i skaftet på en kniv.
I vår älsklings kyss , eller bakom mynningen , gör vi vad vi måste , för att känna oss trygga.
För att vi vet att någonstas i denna värld , finns de som vill göra oss illa.

min pappa min pappa min pappa

'' du är inte våran dotter längre ''
för många år sen fick jag höra dom orden , från mina föräldrar
och jag tänkte , har jag någonsin vart det ens?

min pappa , var alltid min favorit
älskade honom , han var min pappa
det kunde ingen soc-tant ta ifrån mig

även om jag inte bodde hos honom , kanske inte kände honom så väl
så visste jag att han var min pappa

när han hälsade på mig en gång när jag var liten
när han skulle gå så kramade jag alltid om honom hårt för jag ville inte att han skulle gå
mamma kunde gå men inte pappa

då sa han
-  Du måste vara en stark flicka , okej?

jag visste inte hur jag skulle ta det riktigt
men jag blev stark genom att stänga ute folk , tog inte imot ngn kärlek
blev osårbar

det var väl inte det min pappa menade att jag skulle göra
för jag slutade tänka mina föräldrar som föräldrar också
efter några år ville jag inte ens träffa dom länge , villa stänga ute dom ur mitt liv
vad skulle jag med dom till?
jag klarar mig utan föräldrar

mina fosterföräldrar började tjata om att jag skulle hälsa på min mamma
 (min pappa flyttade till stockholm när dom skilt sig)
men varför?
det ända hon gjorde var att dömma mig , varför flyttar du inte hem?
varför ser du ut så , varför gör du så?

hon tänkte bara på sig själv.
jag ville inte flytta hem , tänkte hon ngnsin på de?
jag ser ut som jag vill
jag gör som jag vill

du brydde dig aldrig innan så kom inte å gö det nu

men jag är faktiskt inte så ledsen för att jag inte bor hos mina föräldrar , det gör mig unik på vissa sätt
jag kan känna en frihet på ett helt annat sätt

klart det känns lite när ens lärare ber en göra en släktforskning
'' jag har ingen släkt att forska om ''
'' då får du ta bohlin :D ''
okej great , ska forska om en släkt som inte ens är min

klart jag ser bohlin som mitt efternamn , och det är ju min familj
men jag kmr ju alltid veta

och jag hade inte träffat min pappa på flera år
och allt jag tänkte på när jag tänkte på honom var  '' du är inte vår dotter längre ''
han blev som en annan person , en dålig person

åren som gick , jag gick runt och tänke ut ngt jag skulle säga nästa gång jag såg min pappa
kanske när jag va 20 , 43 år , jag visste inte
men jag skulle säga ngt som fick han att tänka till! ngt riktigt berörande

ah , jag stötte på honom igår

/- sara bohlin



hejåhå





du måste vara olycklig för att vara lycklig
du måste må dåligt för att kunna må bra
du måste vara svag för att kunna vara stark

jag har vart olycklig
jag har mått dåligt
jag har vart svag

men det var länge sen , och jag har lovat mig själv att aldrig låta dom tre orden få förklara mig igen.
aldrig.

man kan klara ett liv utan föräldrar.
jag är ett levande exempel , ni behöver inte gå runt och tro att jag kmr bryta ihop när som helst nu för det kmr jag inte.
jag är stark , det var det svåra som gjorde mig stark.

varje gång jag mår dåligt , det händer inte så ofta men när jag verkligen mår dåligt.
då ser jag det som en utmaning , och det gör mig starkare och mer livsvan.
det är jobbigt att må dåligt men efter så är det som mitt liv får ett lyft och jag blir superlycklig.

för ett tag sen slutade ngt jag älskade , ngt som jag verkligen älskade.
det fick mig att må dåligt.

men nu är jag starkare , lyckligare än jag någonsin varit.
det dåliga gjorde mig stark.

så varför alltid gnälla över det dåliga?
när det kanske gör dig stark i slutet?

/- sara bohlin

huvud -tömning

en jobbig process att komma över någon man verkligen gillat.
hemska dagar som får dina ögon att svullna av tårarna.
tårar fyllda av minnen blandat med ilska.

det är inte förän de är över du ser sprickorna som fanns där från första början.
nu kan jag se , äkta kärlek?
är osäker nu faktiskt

var så säker på att du var den! den där tonårskärleken.
tänkte , jaha nu har den chansen passerat , nu måste jag vänta tills jag blir vuxen innan det riktiga kmr.

för jag trodde inte på kärlek , trodde att det var hormoner och omogenhet.
jag var blind mot lyckan och ville inte ha något med kärlek att göra

kära - göra slut - sårad

nejtack!

jag har min egen teori , en tonårs kärlek och en vuxen kärlek
tonårskärleken var den där härliga killen du aldrig glömmer.
hans namn var nerskrivet på varje sida i ens dagbok.

vuxen kärlek , den där du småsmåningom gifter dig med.
sen dör ni ihop , bla bla

sån syn har jag på kärlek, eller hade

för jag börjar tro att om det verkligen är den där tonårskärleken så kanske det borde hållt längre?
jag vet inte

och det är så underbart att inte veta , inget man kan se fram imot, ingen man kan frukta
allt är bra normalt och underbart!

nu är jag bara helt naturel , känslorna för dig är snart helt bort
och det är härligt!

tack för att du fick mig att förstå , hur mycket bättre jag kan få

/- sara bohlin

RSS 2.0