thehfdfdfd

slut.på.krafter

Önskar att det fanns en medicin mot tårar, är så trött på mig själv.
Trodde verkligen inte att det skulle bli såhär, när vi gjorde slut var du dig själv.. du känns bara så himla annorlunda nu.
Du sa att jag inte skulle försvinna ur ditt liv, att du inte hade klarat det. Men nu är det ju du som försvinner ur mitt liv.
Jag får verkligen panik av det, vet inte vad jag ska göra längre. Behöver träffa dig, behöver prata med dig.
Tänk om vi inte ses nästa månad heller, eller efter den.. då har jag inte fått träffa dig på tre månader. Och tänk om du har glömt mig då, jag älskar dig.
Bryter ihop. hejdå

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0