accordingtoher

ska det bara gå runt och runt eller?
är deprimerad i tre månader sen må bra i 9 månader.. sen deprimerad i tre?

jag orkar bara inte allas frågor, '' hur mår du nuförtiden? ''
jag orkar inte att ljuga, och jag orkar verkligen inte med att berätta sanningen.
för ni skulle aldrig förstå, ni skulle bara tycka att jag var drama.

men sätt er i min sits, och sen kan ni ju säga vad fan ni tycker om det?

förlora din bästa vän, sen förlora din största kärlek, träna bort din sorg och ha ett helvette till skola.
känns som det gamla livet kommer ikapp mig, allt det dåliga jag gjorde. allt.
jag vill inte falla tillbaka till den jag var, aldrig mer.
vill att det ska vara ett avslutat kapitel i mitt liv.
men det var ett kapitel jag aldrig läste klart, utan bara bläddrade förbi. utan att kolla, utan att se vad som hände.
nu är jag här och har försökt leva i det, men det går inte. det är något som fattas.
en förklaring.

gömmer mig bakom mitt leende, folk tror på det.
folk vill bara se glada ansikten.

jag kanske ler, jag kanske skrattar, jag kanske tillochmed gör en min.
men inom mig är jag helt tom, det finns inget att uttrycka.
bara svart rök.

allt var så mycket lättare förut, det fanns inga problem.
inga vi såg iaf.

jag valde att vara lycklig, nu har jag inget val. finns inget jag kan styra i mitt liv längre.

jag vill så gärna gråta, bara få ur mig allt i form av vatten men det går inte.
kan inte få fram en ända tår, hur mycket jag än vill.
jag vill så gärna skrika, få ur mig smärta i fort av ljud. men det går fan inte heller.
inte ett ljud kommer fram.

jag önskar bara att du aldrig slutat älska mig, vi hade det så jävla bra?
vad hände? varför fick jag aldrig något svar?
du bara försvann, jag fick inte ens se dig.

ge mig ren lycka, utan fel! utan svackor!
ge mig något att leva för, något som jag älskar.
jag vill känna att något skakar om mig, vill känna att jag lever!

jag vill så gärna tro att allt blir bättre med tiden, men hur lätt är det när allt bara upprepas? hela tiden.
om och om igen.

känns som om jag går runt med en stor klump i halsen , som om gråten kommer när som helst.
sen fastnar den, och jag går bara runt och lider.
får inte bort tankarna, vad jag än gör.
tränar i tre timmar, pluggar tills jag mår illa, slutar äta.
jag vill bara få ett lyckorus! jag som brukade vara den som peppade alla andra. nu är jag helt förstörd kvar.
inget som peppar mig.

anna, var är du? varför försvinner du bara mer och mer ur mitt liv?
lämnar du mig så tar jag fan livet av mig.

Emptiness is filling me
To the point of agony
Growing darkness taking dawn
I was me, but now she's gone.

/- sara booooooooooohlin.