accordingtoher

'' du är inte våran dotter längre ''
för många år sen fick jag höra dom orden , från mina föräldrar
och jag tänkte , har jag någonsin vart det ens?

min pappa , var alltid min favorit
älskade honom , han var min pappa
det kunde ingen soc-tant ta ifrån mig

även om jag inte bodde hos honom , kanske inte kände honom så väl
så visste jag att han var min pappa

när han hälsade på mig en gång när jag var liten
när han skulle gå så kramade jag alltid om honom hårt för jag ville inte att han skulle gå
mamma kunde gå men inte pappa

då sa han
-  Du måste vara en stark flicka , okej?

jag visste inte hur jag skulle ta det riktigt
men jag blev stark genom att stänga ute folk , tog inte imot ngn kärlek
blev osårbar

det var väl inte det min pappa menade att jag skulle göra
för jag slutade tänka mina föräldrar som föräldrar också
efter några år ville jag inte ens träffa dom länge , villa stänga ute dom ur mitt liv
vad skulle jag med dom till?
jag klarar mig utan föräldrar

mina fosterföräldrar började tjata om att jag skulle hälsa på min mamma
 (min pappa flyttade till stockholm när dom skilt sig)
men varför?
det ända hon gjorde var att dömma mig , varför flyttar du inte hem?
varför ser du ut så , varför gör du så?

hon tänkte bara på sig själv.
jag ville inte flytta hem , tänkte hon ngnsin på de?
jag ser ut som jag vill
jag gör som jag vill

du brydde dig aldrig innan så kom inte å gö det nu

men jag är faktiskt inte så ledsen för att jag inte bor hos mina föräldrar , det gör mig unik på vissa sätt
jag kan känna en frihet på ett helt annat sätt

klart det känns lite när ens lärare ber en göra en släktforskning
'' jag har ingen släkt att forska om ''
'' då får du ta bohlin :D ''
okej great , ska forska om en släkt som inte ens är min

klart jag ser bohlin som mitt efternamn , och det är ju min familj
men jag kmr ju alltid veta

och jag hade inte träffat min pappa på flera år
och allt jag tänkte på när jag tänkte på honom var  '' du är inte vår dotter längre ''
han blev som en annan person , en dålig person

åren som gick , jag gick runt och tänke ut ngt jag skulle säga nästa gång jag såg min pappa
kanske när jag va 20 , 43 år , jag visste inte
men jag skulle säga ngt som fick han att tänka till! ngt riktigt berörande

ah , jag stötte på honom igår

/- sara bohlin