accordingtoher

att du och jag inte är vänner längre, det visste båda för längesen.
vi har bara valt att undvika det, ge varann tomma leenden.
du betyder inget för mig och jag betyder inget för dig.
så har det vart länge, jag behövde väl bara bekräftelse.

vänner för livet? verkligen inte.
jag gav dig min dyrbaraste kärlek, men du betedde dig som om den var för dålig för dig.
som om inget är bra nog för dig.
ska man behöva förtjäna dig som kompis? är allt bara ett spel för dig?
och som alla andra i din arme.
jag ser er inte som vänner, jag ser er inte ens som människor.
för hur kan en person förklara så många fel hos en person utan att se sina egna fel?

jag har förändrats för dig, jag kommer aldrig bli den samma för dig.
jag är snart borta, och jag tänker aldrig komma tillbaka till dig.

fast jag vet att du ändå aldrig komma söka upp mig, du kommer aldrig vilja försöka igen.
för jag tror att du skäms.
jag vet att jag har gjort fel, men du vet inte ens om dina egna fel fastän jag försökt säga.

vi passade aldrig som vänner, jag kände min konstant dömd och liten.
som om jag aldrig var bra nog, ska det vara så?
fan heller.

och lycka till med att försöka få ner mig, för jag är så jävla mycket starkare än dig.
du vet inget om det.

/- sara bohlin