no one
And anything to make you smile
You are the ever-living ghost of what once was
I never want to hear you say
That you'd be better off
Or you liked it that way
You are the ever-living ghost of what once was
I never want to hear you say
That you'd be better off
Or you liked it that way
AT
Undra om man skulle kunna få avtändning av att må för bra?
inhalera
Rapport från nu
Ett rus som inget går att förklara, ner i lungorna. Du är genomskinlig. Röken lämnar dig inte förän du vill det.
Ditt huvud är tungt, du har ett beat. Ruset hänger med i ditt beat. Du är beatet. Musik är du. Du har ingen smärta, ditt liv är bara ett beat. I några minuter är du endast musiken du hör i ditt huvud. Din kropp följer med beatet. Det är så vi lever. Du blåser ut, och du är fri. För du kan göra det igen. Ingen annan vet, än du. Du sugs in i låten, du våldtas av beatet, du dödas av beatet. Men endå så klarar du dig inte utan det. Tavlor med samma bild, lysrör och vatten. Svart plast och en ytterdörr. Macbooken lyser extra starkt ikväll, klockan är X. Det finns inget utanför detta huset, en två tre fyra personer runt mig, alla är sina egna. Alla är olika. Mina vänner, min cirkel. Hon sitter i fotöljen och ler sitt egna leende, kollar på filmen på tvn. Han sitter med sin laptop och flashbackar om droger. Hon ligger och halssover i soffan med ytterjackan på. Han sitter i snurrstolen och snurrar samtidigt som han meckar i en göteborgs rapé dosa. We own the sky i bakgrunden, men det är bara jag som hör. Det är mitt beat. Musiken är i min själ. Det ligger gamla godispapper och halvuppätna bullar på borden, några glas. Detta är hemma. Detta är trygghet. Detta är en kväll med kompisar i ett hus utan föräldrar eller gränser. Vi kan dra vart vi vill när vi vill men vi är kvar på våra platser i vardgasrummet. För här är vi trygga, med varnann. Jag ler mot henne och hon ler mot mig. Klockan är 3:30 min hjärna synkar klockan. Jag hör inget de säger, de mimar. Musiken är för hög, musiken är det enda jag hör. Allt är perfekt. Ciggen tar slut, men inte än. Här kan jag leva föralltid.
Ditt huvud är tungt, du har ett beat. Ruset hänger med i ditt beat. Du är beatet. Musik är du. Du har ingen smärta, ditt liv är bara ett beat. I några minuter är du endast musiken du hör i ditt huvud. Din kropp följer med beatet. Det är så vi lever. Du blåser ut, och du är fri. För du kan göra det igen. Ingen annan vet, än du. Du sugs in i låten, du våldtas av beatet, du dödas av beatet. Men endå så klarar du dig inte utan det. Tavlor med samma bild, lysrör och vatten. Svart plast och en ytterdörr. Macbooken lyser extra starkt ikväll, klockan är X. Det finns inget utanför detta huset, en två tre fyra personer runt mig, alla är sina egna. Alla är olika. Mina vänner, min cirkel. Hon sitter i fotöljen och ler sitt egna leende, kollar på filmen på tvn. Han sitter med sin laptop och flashbackar om droger. Hon ligger och halssover i soffan med ytterjackan på. Han sitter i snurrstolen och snurrar samtidigt som han meckar i en göteborgs rapé dosa. We own the sky i bakgrunden, men det är bara jag som hör. Det är mitt beat. Musiken är i min själ. Det ligger gamla godispapper och halvuppätna bullar på borden, några glas. Detta är hemma. Detta är trygghet. Detta är en kväll med kompisar i ett hus utan föräldrar eller gränser. Vi kan dra vart vi vill när vi vill men vi är kvar på våra platser i vardgasrummet. För här är vi trygga, med varnann. Jag ler mot henne och hon ler mot mig. Klockan är 3:30 min hjärna synkar klockan. Jag hör inget de säger, de mimar. Musiken är för hög, musiken är det enda jag hör. Allt är perfekt. Ciggen tar slut, men inte än. Här kan jag leva föralltid.
obegränsat med allt. Mecka - röka - softa - älska livet - skratta - människor - psykos - röster - beats - cigarettrök - muffins. Varför ska man ha allt i världen om man inte kan dela de med sina vänner. Vi äger inget, vi investerar i saker. Men vi äger aldrig något helt. Frisören klippte mitt hår, så hon investerade i mitt hår. Så nu har hon en del i mig. Saker är aldrig förlorade eller funna. Inget är tungt eller lätt. Det flyttar sig innan jag hunnit agera. Min hjärna styr min kropp helt ensam.
Lyssnar på one - SHM. Beatet trycket mot mitt huvud, slår i takt till beatet. Min hjärna synkas med beatet.
Jag mår bra, bättre än någonsin. Mitt liv är ett äventyr. Under mitt rus.
Anna, Santa Cruz 8648 km Sara, Göteborg
Här är Anna, min älskade underbara otroliga fantastiska gödiga bästa vän i hela världen.
När anna gick i åttan och jag i nian så frågade jag anna ifall hon ville komma över och chilla och lyssna på musik och prata om allt? Hon kom. Sen dess, har vi vart bästizar, med z. Även om jag bara är 3 månader äldre än Anna och faktiskt ungefär 20 cm kortare så har jag alltid kännt en typ av ansvar för henne. Drog med henne på hennes första riktiga mölnlycke supaellerdö-fest (där jag dock fick åka till akuten och magpumpas) fixade in henne på svartklubb och drack smuggelöl, lyssnade på marina and the diamond och dansade runt i annas kök innan hennes föräldrar kom hem från jobbet. Bakade pepparkakor hos mig med likadana jultröjor köpte på cubus för 199kr. Anna var där när jag hade min första pojkvän, och när jag förlorade oskulden (inte där bildligt talat då)
När min fina häst dog eller när jag fick mitt hjärta krossat av min big highschool-love, alltid har hon funnits där, men sitt underbara leende, som på riktigt - skiner upp alla rum. Alla sleepovers när anna ligger och pillar i mitt hår tills jag somnar eller när hon hetsklappar sin fule nallehund så hårt att han har fått backslick, och när jag gömmer honom grips hon av panik och släpper allt för hundjäveln.
Det finns ingen i världen som går in och engagerar sig för något eller någon så mycket som Anna, min fina fina Anna. Precis som alla vänskaper hade vi ups and downs men vi hittade alltid tillbaka, oftast var det för att jag var ett jävla svin men Anna saknade mammas bullar så hon tvingade sig själv förlåta mig.
Jag kan nog säga att jag var Annas hårdaste kritiker, efter hennes far då. (Josef Stalin om ni vet vem han är?)
Oftast spräckt hål på hennes flummiga ideer, som ofta var riktigt jävla bra faktiskt. Men jag var så rädd om henne, ville inte att hon skulle försvinna. Det värsta var när anna fick intresse för att plugga sista året på gymnasiet i USA. Jag tänkte att nä, det blir inte av.. Men som sagt, Anna går in för ALLT!
Jullovet
Denna sommaren har jag och Anna, gråtit, skrattat, bråkat, festat, dansar, vart på festival, badat, solat, ätit, flummat ihop. Precis som alla andra vi har haft ihop. Men det värsta med denna sommaren var att den skulle verkligen ta slut, och jag visste inte när. Helt plötsligt kunde Anna få ett samtal som säger '' Du åker till tjottaheiti nästa vecka'' Sen hade hon försvunnit i ett år.
Anna bor 5 hus ifrån mig, snart skulle hon bo 5 miljoner hus ifrån mig. Jag förnekade det mest och ville inte tänka på det. Såklart så börjar vi bråka runt kulturkalaset och vi pratade inte så mycket, mitt fel.
Sen får jag reda på att min lilla kycklinghjärna ska flytta, till santa cruz... Jag grät flera nätter, vågade inte kontakta henne. När jag smsar hennes föräldrar i ren desperation så berättar dom att hon redan åkt.
Så där satt jag, utan att få sagt hejdå till min bästa vän, och nu var hon någonstans mellan Sverige och USA.
En vecka senare skypeade vi, jag grät. För jag älskar henne så mycket.
Man vet inte hur det är att sakna någon föräns personen är 8648 km ifrån en.
Sommaren 2009
